Två skäl att se nya Arn-filmen:
Nijas Ørnbak-Fjeldmose, nytt danskt stjärnskott som jag hoppas att vi får se mer av i framtiden.
Milind Soman, indisk filmstjärna och f.d. supermodell. En av de mest intensiva genomträngande blickar jag någonsin sett på filmduken.
Fredag-måndag var jag i Hälsingland. Höstlikt och fint, helgen gick fort, mycket scrabble-spelande med mamma, och en hel del korsstygnsbroderande (jag, inte mamma).
Tisdag biobesök, “Djävulen bär Prada”. Den var bra och underhållande, men jag hyser ingen större längtan efter att läsa boken (vilket jag vanligtvis brukar vilja göra om jag sett en bra film som är baserad på en bok).
Onsdag var C här, bl a hjälpte jag henne att beställa från en amerikansk nätbutik (hon är inte så bra på det där med datorer).
Torsdag umgicks jag med vännen K. Först kollade vi på “Saw” (bättre än jag trodde, jag hade förväntat mig vilken splatter-skräckis som helst, men den var betydligt bättre) på DVD, sedan blev det sen lunch (och osund efterrätt) på Pizza Hut.
Idag fredag hade jag möte med min nya handläggare på AF. Den nya nya alltså. Fick ju en tillfällig ny när min gamla slutade. Men nu har jag fått den nya som jag ska ha i fortsättningen. Och hon är inne på samma spår som den gamla (vilket den tillfällige inte var). Att det är bra att jag arbetsprövar inom butik för att se om jag kan jobba med det igen. Jag blev så glad, jag har ju funderat länge på att jag vill testa det, men så sa ju den tillfällige att jag inte fick. 
Nya sa att det måste ske ganska omgående för sedan kanske pengarna till sånt tar slut. Jag ska ringa J på måndag och fråga om jag kan komma dit trots allt. Han sa ju att jag gärna får praktisera där, men så sa jag att jag inte skulle eftersom den tillfällige sa att jag inte fick. Mycket hit och dit blir det. Hoppas att J inte har ändrat sig nu. Och hoppas att arbetsprövning funkar och att jag kan jobba i butik. Det skulle ju SÅ öka möjligheterna för mig att få ett jobb.
Annan positiv sak idag är att nya svenska scraptidningen damp ner i brevinkastet. OJ vad bra den är! 
Även juni-numret (!!!) av Simply Sentiments kom med posten idag. Den dök ju aldrig upp hos mig i somras, så jag mailade dem och frågade om de missat att skicka den eller om de skickat den (och posten slarvat bort den). Jag fick aldrig något svar så jag antog att då hade de väl skickat den och ansåg att de minsann inte skulle skicka någon ny. Men idag kom den. Jag trodde först att jag fått en ersättningstidning, men sedan såg jag att den var poststämplad den 14 juni. Bra jobbat, Posten (amerikanska eller svenska, vet inte var det tagit tid) - bara fyra månader för en flygpostförsändelse att ta sig från USA till Sverige.
Jag börjar känna mig lite smått stressad. Det händer liksom saker hela tiden. Jag som är van att ta det lugnt och ha en massa tid för mig själv. Nu svischar bara tiden iväg. Förutom det vanliga jobbsökandet så är det resor hit och dit (jodå, jag har fått tillåtelse av AF så länge det är inom Sverige) - allt från ta-med-mamma-till-hennes-morfars-barndomstrakter till en-långhelg-hos-föräldrarna-på-landet, lära C göra smycken (vilket vi pratat om i evigheter och äntligen tagit tag i, med resultat att stort antal timmar bara flyger iväg), skapa ny hemsida till M, en drös swappar som jag inte fattar varför jag ens anmälde mig till… Jag hinner inte med!!!
Jag vill teckna. Jag vill göra kort. Jag vill scrappa. Jag vill göra ATCs. Jag vill uppdatera min egen hemsida. Jag vill gå på bio (som jag alltid brukar göra nästan varje vecka, men inte tagit mig tid till på superlänge nu). Finns det såna där magiska fjärrkontroller som i filmen “Click”, så att jag bara kan trycka på paus-knappen??
Jag hoppas att nästa vecka blir lite lugnare. Har inte sååå mycket inplanerat då. Än i alla fall. Tisdag ska jag antagligen gå på bio (äntligen!) med L. Lördag ska jag gå på Mensas 60-årsjubileumsmiddag. Jag? Gå på en sån tillställning? Alldeles själv? Jisses. Jag som brukar vara fegheten personifierad och alltid måste ha moraliskt stöd med mig om jag går på något. Men det lät trevligt med trerätters middag för bara 150 kr. Och jag har länge velat gå på någon av föreningens träffar, men aldrig vågat. En middag är väl ett bra första tillfälle - blir det pinsamt (för att jag är reserverad och inte är så bra på att konversera med folk jag inte känner) så får jag väl koncentrera mig på maten. För övrigt var det en liten fågel som viskade i mitt öra att på den föreningens träffar finns det mycket singelkillar… 
Idag kände jag att jag behövde skingra tankarna lite. Är konstant mega-orolig över det där jobbet. Och eftersom biobesök är bland det mest avkopplande jag vet fick det bli ett sånt. Valde bort allt som kan tänkas locka ungdomar - det är ju trots allt sportlov, och avkoppling för mig är inte att hamna i en fullsatt biosalong med 90% tonåringar… Så det fick bli North Country, en film jag sett trailer för och som är Oscarsnominerad, så jag antog att den skulle vara bra. Den var inte bara bra. Den var väldigt bra. Och gripande. Klumpen satt ganska högt upp i halsen emellanåt, och jag hörde spridda snyftningar både här och där i salongen. Med andra ord, North Country rekommenderas!
För övrigt har jag inte fått så mycket gjort idag, mer än att helt hysteriskt leta jobb. Börjar bli lite desperat nu. Jag måste lyckas få ett jobb innan AF prackar på mig fler jobb som tillhör kategorin inte-klara-av. Allvarligt talat, hur smart är det att rekommendera ett jobb där arbetsgivaren kräver att det ska vara okej att ringa hem till den anställda kvällstid om han kommer på nå’t han vill ha svar på, till en som varit utbränd? Eller kanske finns det de f d utbrända som skulle klara av pressen att veta att chefen kan ringa när som helst på fritiden. Jag tror inte jag skulle klara det i alla fall. Jag behöver veta att när jag går hem för dagen så ska jag inte behöva ägna mig åt arbetet förrän jag kommer dit nästa morgon igen.
Ja ja, jag ska sluta älta detta nu… Det blir som det blir. Fast jag blir nog inte lugn förrän jag fått det där telefonsamtalet som säger att jag inte fick jobbet. Och får jag jobbet, DÅ blir jag definitivt inte lugn…
En kort uppdatering av senaste dagarna:
29 december
Fick ett impulsryck och åkte till Åhléns. Jag hade sett en underbar ängel där innan jul, men tyckte det var lite väl saftigt att lägga ut 275 kr på något jag bara kan ha framme ett par veckor till jul. Nu fanns den för halva priset, så jag slog till. Den är bara så vacker!
30 december
Firade min födelsedag en dag för sent tillsammans med vännerna L och G. De skulle egentligen ha kommit på rätt dag, men då var det sånt snöoväder att vi var osäkra på om pendeltåg och bussar skulle gå normalt. En trevlig kväll med inte-så-god mat (jag är en hopplös kock), vin, prat och TP-spelande.
Nyårsafton
Jag är en störd person. För jag vill vara hemma för mig själv när det är nyårsafton. Jag har ingen lust att sitta på tunnelbanan hem mitt i natten när det antagligen är fullt av fulla människor. Jag trivs bättre hemma i soffan, där jag kan ha det lugnt och skönt och lukta på (??) TV:n. En del av kvällen ägnades åt att skapa ett smyckeset till en fyllande kompis. Blidde så här (förutom att det som är knallblått på bilden inte är lika knallblått i verkligheten):
Nyårsdagen
Biobesök med I. Vi såg “Buss till Italien”, som inte alls var så bra som jag hade väntat mig.
Nå, hur var det nu med nyårslöftena? Jag brukar inte avge några såna, för jag kan i alla fall aldrig hålla dem. Men det finns en hel del saker jag skulle vilja bli bättre på. T ex:
- Scrappa mer
- Fotografera mer
- Uppdatera min blogg regelbundet
- Skicka mer RAKar
- Besvara email snabbare
- Börja skriva brev igen
- Vara mer ekonomisk, inte slösa så mycket (eftersom jag inte har mycket pengar att skösa med)
- Bättre matvanor
- Dagliga promenader
- Börja meditera regelbundet igen
Det finns säkert mycket mer jag skulle kunna fylla på listan med. Och jag tänker inte gå in stenhårt för allting på en gång, för då kommer jag bara att ledsna och så blir det inga förändringar alls. Men förhoppningsvis kan jag ha listan någonstans i bakhuvudet och så sakta börja införa nya vanor…