Var slutade jag sist? Jo, att vi skulle checka ut från ett hotell, och in på ett annat bara två kvarter bort. Så gjorde vi. Eller i alla fall började med att lämna in väskorna i bagageförvaringen eftersom det var långt innan incheckningstid. Och så be begav vi oss ut på stan där varierande saker inhandlades. Jag för min del köpte en top på KappAhl som jag kanske ska ha på mig ikväll. Det var Angela som tittade på den, men jag norpade den för henne. Jag är en så snäll vän (det tror jag Laila kan intyga också
).
Så småningom vandrade vi tillbaka till hotellet med shoppingpåsar i våra händer. Vi mötte Den Charmige som tydligen drog slutsatsen att vi hade shoppat (konstigt), för han frågade oss “Have you been shopping?”. Logiskt nog svarade vi ja på den frågan. Eller snarare yes.
Incheckning. Tror vi klämde in en kort vilostund, men jag är inte helt säker. Herregud, det har ju gått en hel dag. Jag kan väl inte minnas allt heller.
Efter den eventuella vilostunden fräschade vi till oss och bjöd in våra reskamrater (dvs jag och Angela bjöd in Suben och Alice) till vårt rum på förfest. Kl 15:30.
Ja, man får faktiskt göra såna saker när man är på turné. En kort stund senare begav vi oss ut på stan för att vi tänkte att det kanske är roligare att ta en öl på stan än på hotellrummet. Det blev O’Learys igen, där vi även stannade för middag.
Medan vi satt och åt vår middag började någon galen man banka på fönsterrutan bakom oss. Aha, det var inte någon galen man, det var Martin som hade sett oss.
Mick och Den Charmige kom också till O’Learys för middag, strax innan vi begav oss till vår beställda taxi. För jaaa, nu var det konsertdags.
Konserten var kanonbra (har ni någonsin hört mig säga något annat om en Smokie-konsert?). Den var i en ishall, fylld med 1800 pers (en hel del av dem julbordsätande, andra enbart där för musiken). Först ut var förbandet Snowstorm. Jag kan ungefär inga Snowstorm-låtar alls förutom Sommarnatt, men de var riktigt bra ändå. Vid 22:15-tiden gick Smokie på scenen och gjorde en som sagt jättebra konsert. Publiken var verkligen igång, vilket nog fick bandet på ännu bättre humör än vanligt.
När konserten var slut skickade vi ner Angela till garderoben, där hon fick trängas med de 1794 andra människorna. Någon taxi tillbaka var inte att tänka på, eftersom vi fick beskedet att det var ungefär en timmes väntetid. Nu var det inte fullt lika långt som vi trodde, det blev en tjugo minuters promenad till hotellet.
Kvällen, eller snarare natten, avslutades med mingel i lobbyn. Om det nu räknas som mingel att sitta nersjunkna i soffor (och dricka obestämd mängd alkoholhaltiga drycker). Steve kom förbi och snodde en näve chips eller två, Martin satt och pratade (tyvärr i andra änden av soffgruppen så jag hörde inte allt han sa) och Mick svischade förbi. Terry höll de andra tjejerna (inte någon av oss fyra) sällskap i andra soffgruppen, dit också Martin försvann. Vernon tog över hans plats, så vi fick njuta av hans trevliga sällskap (han brukar nattfesta med oss - jag vet inte om det är för att vi mutar honom med öl och ibland pizza?!). Den Charmige blev avkrävd det han lovat (jag mailar bildbevis till er som känner mig, om jag inte lägger ut något i bloggen när jag kommer hem) och var en synnerligen trevlig människa vars bruna ögon jag drunknade i (oops, så det kan gå).
Efter mindre än fyra timmars sömn vankades god hotellfrukost, utcheckning och tågresa. Nu har vi mellanlandat på Skövde station där vi ätit lunch (korv med bröd, väldigt kulinariskt) och nu sitter och surfar. Om en halvtimme går bussen till Mariestad. Nästa kapitel kommer imorgon kväll när jag kommit hem.