“For 24 years I’ve been living next door to Alice…” Okej, det är inte en Alice, och inte heller tjugofyra år. Men Herr Intressant i min trappuppgång har ju som bekant varit av intresse sedan urminnes tider. Så visst kändes det lite sorgligt idag när jag kom hem och såg lappen i porten om visning av lägenhet, och senare såg honom stuva in ett flyttlass i sin lilla bil. Jag som har väntat i evighet på att hans eller min blyghet som i ett trollslag ska försvinna (sista tiden har vi tagit steget från bara ett hej till att faktiskt utbyta några meningar). Ja ja, det kanske är meningen att jag ska lära mig att inte bara vänta utan att faktiskt ta första steget när jag tycker att någon är intressant. Det finns en annan person av intresse för tillfället, så jag får väl öva mig på honom.

För övrigt har det varit en trevlig helg. I fredags var jag och G på Big Ben och såg Led Boots. Det var så kul att se grabbarna igen!! När G pratade med dem innan jag kom dit, sa de att på den tiden de spelade på Lilla Maria så tyckte de inte att det var roligt att spela om vi (jag, G och L) inte var där. Lite kul. Tyvärr kunde jag inte stanna så länge denna gång eftersom jag ville vara relativt pigg och utvilad dagen därpå. Nästa gång de spelar ska jag vara kvar och partaja hela natten lång.

Igår kom A på besök. Vi hann med en liten shoppingrunda i city, god lunch i Kista, liten shoppingrunda i Kista, oätlig middag hemma (varför blir all mat alltid misslyckad när jag ska bjuda andra??), nostalgititt på mina gamla konsertfoton, nostalgilyssnande på gamla vinylplattor (mera Whitesnake till folket!) och X antal timmars Smokie-videotittande. Förhoppningsvis hade A lika trevligt som jag.